Nya Zeeland 2015

2015 Nya Zeeland

I oktober gjorde vi en resa med Thabela Travel till Australien och Nya Zeeland. Vi flög med flygbolaget Emirates via Dubai, där vi bodde två nätter. På denna sida ser du bilderna från Nya Zeeland. Se sedan vidare på sidorna för Dubai respektive Australien.

Vi flög till Christchurch i Nya Zeeland och möttes av en riktigt färggrann stad!	Man hade dolt det mesta av förödelsen efter jordbävningen år 2011. Här är kyrkan som står kvar till hälften.	För att sköta kommersen har man ställt upp containers som fungerar som affärer, restauranger mm.
Överallt häftiga bilder på plank och väggar.	Fantasin var det ingen brist på!	Konstnärligt!
Det finns många sätt att färglägga hus.	De gamla byggnader som fanns kvar skvallrade om att engelsmännen varit här!	Spårvagn.
En återställd affärsgata.	På eftermiddagen var vi i Botaniska Trädgården och mötte våren.	Riktigt mysigt så här i slutet av oktober!
Blommor, blommor!	Ett jätteträd.	Stilfullt.
Vi fortsatte vår resa söderut mot Dunedin och stannade för lunch i Oamaru.	Bakom denna byggnad är lunchrestaurangen.	Notera fiskarens stora krok!
På den här lilla restaurangen hade "alla" i Oamaru haft sina bröllopsmiddagar. Foton på alla brudpar fanns på väggen, ända från innehavarens mormor o morfar!	Nästa stopp var vid Moeraki Boulders. Havet har slipat dessa stenbumlingar till klot.	Vissa var jättestora!
På vägen såg vi många kor...	..och många får!	Framme i Dunedin. Snacka om järvägsstation!
Biljetthallen.	Golvet.	Tåg.
Vi besökte Cadbury choklad-fabrik med berg av godis.	Nu skulle vi kämpa oss uppför en av världens brantaste gator, Baldwin Street, längd 350 m, lutning 35% eller 19 grader, vilket ger 2,86 meters stigning per meter gata.	Uppe! Kolla in målningen av gatan, som börjar på bänken vi sitter på och fortsätter upp på muren bakom! Coolt!
Också några bilder från Dunedins botaniska trädgård.	Botaniska trädgården	Botaniska trädgården
Sista bilden från botaniska - vi har många fler!!!	Vi åker båt från Wellers Rock till Taiaroa Head.	Vi ser måskolonier..
..och andra häckande sjöfåglar.	En säl har lagt sig i skuggan.	Vi ser albatrosser.
Vi besöker ett naturrum om albatrossen och får då se denna skräckfyllda bild. En enda albatross hade detta i magen när den dog!	Taiaroa Head med fyren.	Överallt låg sälar och tittade på oss.
Vi såg annat också på sjön.	Lunchen intogs i Glennfalloch Gardens. Såå vackert!	Vi gick förstås en promenad i trädgården också.
Såå vackert!	På eftermiddagen åker vi till ett pingvinreservat där man gör insatser för att rädda den starkt utrotningshotade gulögda pingvinen. Vi gick alldeles tysta i grävda djupa diken, ofta med tak och tittgluggar, för att se pingvinerna utan att störa dem.	Man hade byggt små hyddor där pingvinerna häckade.
Vi åkte vidare från Dunedin till Te Anau.	Vi stannade i Gore för museibesök där vi fick se hur man tillverkade Hokonui Moonshine Whiskey och historien kring det.	Tillverkningen fanns i Gore under 120 år. Det blev mycket dryckenskap i staden och det uppstod strid mellan de som ville ha destilleriet kvar och de som förordade nykterhet. Historien illustrerades i fint uppbyggda miljöer.
I början av 1900-talet fick whiskeyproduktionen läggas ner, men än i dag firar man årligen en Hokonui Moonshine festival.	Vi kom fram till Te Anau lagom till middagen och efter middagen gjorde vi en båtutflykt till en lysmaskgrotta.	Detta är nedgången till den 250 meter långa grottan. Vi klev ner i båtar som tog oss en bra bit in i grottan där det blev alltmer glest mellan belysningarna. Detta för att våra ögon skulle vänja sig innan vi skulle gå en ganska lång sträcka i den smala grottan med mycket svag belysning, för att komma fram till platsen där vi skulle kliva ner i ännu mindre båtar.
Längst in i grottan blev det så mörkt att det var mycket svårt att kliva i de små båtar som skulle föra oss den sista biten in till själva salen där lysmaskarna finns. Väl inne i salen såg vi hur taket var översållat med lysande små "lampor" och det kändes magiskt! Vi fick förstås inte fota.	När vi åkte tillbaka hade det nästan blivit mörkt.	Så vackert landskap.
Nästa dag ägnas åt Te Wahipounami som är en grupp nationalparker på sydvästra Sydön. Området som omfattar 26 000 kvadratkilometer är klassat som världsarv.	Vi åker buss genom ett bergigt landskap till Millford Sound.	Milford Sound är en lång, smal fjord som mynnar ut i Tasmanhavet.
Det var otroligt vackert mellan alla höga berg och glaciärer.	Vi fick se några branter på nära håll.	Smala passager mellan bergen.
Sälarna hade fina klippor att vila på.	Vilket vattenfall!	Vi åkte nästa in i fallet.
Tur att man hade regnjacka!	På återvägen klarnade det upp lite.	Vi skulle nu besöka en annan del av nationalparken. Keorna var nyfikna och närgångna.
Nu kom vi in i en fantastisk tempererad regnskog. Grönskan kändes ogenomtränglig!	Dessa märkliga ormbunkar, stora som träd! Ser ut som palmer.	Vackert även på marken.
Vad vatten kan göra med sten!	Vatten och sten.	Vatten och sten.
Kea på nära håll. Kean är den enda art av papegoja som kan leva i alpina områden. Den finns endast på Sydön i Nya Zeeland och är starkt hotad.	På kvällen fortsätter vi till Queenstown och nästa morgon går vi runt och tittar på staden.	En skulptur av en moa i naturlig storlek, som en gång var världens största fågel. Tyvärr utrotades den för 200 år sedan.
Vackra parker fanns det förstås här också.	Vi går omkring i hamnen.	Den alldeles fantastiskt vackra stranden i Queenstown där "alla" backpackers på Nya Zeeland stått!
Sedan blir det busstur till Kawarau Bridge där vi imponeras över de modiga som hoppar bungy jump.	Ooooiiihhhh	Det är lång väg ner...
Strax ovanför vattenytan gungar det ordentligt ett bra tag!	Skönt!	Vi stannar till i Arrowstown.
Det var en guldgrävarstad på 1860-talet och huvudgatan har inte ändrats sedan dess.	Mycket pitoreskt och välskött.	En riktigt mysig liten stad.
Nu för tiden ägnar man sig åt vinodling i trakten och vi besökte en vingård.	Vi åt lunch och fick smaka av vinet.	Högt uppe på berget ovanför Queenstown ligger Bob's Peak.
Där fick vi inta vår middag!	Utsikten är fantastisk!	Efter maten fick vi se en föreställning med maorisk haka-dans.
Just i den här dansen gällde det att se så ruskigt grym ut att man skrämmer bort fienderna.	Nästa dag åker vi ångbåten över Wakatipusjön. Vi ska få lära oss om fårskötsel.	På avstånd ser vi fårfarmen som ligger vackert invid sjön.
Vi får se hur de duktiga fårhundarna driver fåren, lugnt och fint, precis så som herden instruerar. Vi är imponerade!	Vi fick se hur fårklippning går till.	Nu gällde det att hänga med! Fort gick det! Undrar om fåret hann förstå vad som hände?
Man tävlar förstås i fårklippning också. Världsrekordet är 644 tackor på 8 timmar, dvs 44,72 sekunder per tacka!	Vi fick äta lunch i den vackra byggnaden.	På hemvägen var det allsång och trevligt på båten.
På eftermiddagen flög vi till Auckland som ligger på Nordön.	Stadsrundtur i Auckland.	Waitemata hamnen.
Sky Tower.	En modern storstad med höga skyskrapor.	Ocean Race
Gammalt, bevarat hus.	Bastion Point.	Utsikt mot stan från Bastion Point.
Men visst fanns det en fantastisk botanisk trädgård i Auckland också.	Såå vackert!	Bara någon bild till...
Sista bilden från Nya Zeeland. Nu ska vi flyga till Australien igen, Denna gång till Melbourne. Se vidare resan "Australien".

Lars Österberg

Vi flög till Christchurch i Nya Zeeland och möttes av en riktigt färggrann stad!

Man hade dolt det mesta av förödelsen efter jordbävningen år 2011. Här är kyrkan som står kvar till hälften.

För att sköta kommersen har man ställt upp containers som fungerar som affärer, restauranger mm.

Överallt häftiga bilder på plank och väggar.

Fantasin var det ingen brist på!

Konstnärligt!

Det finns många sätt att färglägga hus.

De gamla byggnader som fanns kvar skvallrade om att engelsmännen varit här!

Spårvagn.

En återställd affärsgata.

På eftermiddagen var vi i Botaniska Trädgården och mötte våren.

Riktigt mysigt så här i slutet av oktober!

Blommor, blommor!

Ett jätteträd.

Stilfullt.

Vi fortsatte vår resa söderut mot Dunedin och stannade för lunch i Oamaru.

Bakom denna byggnad är lunchrestaurangen.

Notera fiskarens stora krok!

På den här lilla restaurangen hade "alla" i Oamaru haft sina bröllopsmiddagar. Foton på alla brudpar fanns på väggen, ända från innehavarens mormor o morfar!

Nästa stopp var vid Moeraki Boulders. Havet har slipat dessa stenbumlingar till klot.

Vissa var jättestora!

På vägen såg vi många kor...

..och många får!

Framme i Dunedin. Snacka om järvägsstation!

Biljetthallen.

Golvet.

Tåg.

Vi besökte Cadbury choklad-fabrik med berg av godis.

Nu skulle vi kämpa oss uppför en av världens brantaste gator, Baldwin Street, längd 350 m, lutning 35% eller 19 grader, vilket ger 2,86 meters stigning per meter gata.

Uppe! Kolla in målningen av gatan, som börjar på bänken vi sitter på och fortsätter upp på muren bakom! Coolt!

Också några bilder från Dunedins botaniska trädgård.

Botaniska trädgården

Botaniska trädgården

Sista bilden från botaniska - vi har många fler!!!

Vi åker båt från Wellers Rock till Taiaroa Head.

Vi ser måskolonier..

..och andra häckande sjöfåglar.

En säl har lagt sig i skuggan.

Vi ser albatrosser.

Vi besöker ett naturrum om albatrossen och får då se denna skräckfyllda bild. En enda albatross hade detta i magen när den dog!

Taiaroa Head med fyren.

Överallt låg sälar och tittade på oss.

Vi såg annat också på sjön.

Lunchen intogs i Glennfalloch Gardens. Såå vackert!

Vi gick förstås en promenad i trädgården också.

Såå vackert!

På eftermiddagen åker vi till ett pingvinreservat där man gör insatser för att rädda den starkt utrotningshotade gulögda pingvinen. Vi gick alldeles tysta i grävda djupa diken, ofta med tak och tittgluggar, för att se pingvinerna utan att störa dem.

Man hade byggt små hyddor där pingvinerna häckade.

Vi åkte vidare från Dunedin till Te Anau.

Vi stannade i Gore för museibesök där vi fick se hur man tillverkade Hokonui Moonshine Whiskey och historien kring det.

Tillverkningen fanns i Gore under 120 år. Det blev mycket dryckenskap i staden och det uppstod strid mellan de som ville ha destilleriet kvar och de som förordade nykterhet. Historien illustrerades i fint uppbyggda miljöer.

I början av 1900-talet fick whiskeyproduktionen läggas ner, men än i dag firar man årligen en Hokonui Moonshine festival.

Vi kom fram till Te Anau lagom till middagen och efter middagen gjorde vi en båtutflykt till en lysmaskgrotta.

När vi åkte tillbaka hade det nästan blivit mörkt.

Så vackert landskap.

Nästa dag ägnas åt Te Wahipounami som är en grupp nationalparker på sydvästra Sydön. Området som omfattar 26 000 kvadratkilometer är klassat som världsarv.

Vi åker buss genom ett bergigt landskap till Millford Sound.

Milford Sound är en lång, smal fjord som mynnar ut i Tasmanhavet.

Det var otroligt vackert mellan alla höga berg och glaciärer.

Vi fick se några branter på nära håll.

Smala passager mellan bergen.

Sälarna hade fina klippor att vila på.

Vilket vattenfall!

Vi åkte nästa in i fallet.

Tur att man hade regnjacka!

På återvägen klarnade det upp lite.

Vi skulle nu besöka en annan del av nationalparken. Keorna var nyfikna och närgångna.

Nu kom vi in i en fantastisk tempererad regnskog. Grönskan kändes ogenomtränglig!

Dessa märkliga ormbunkar, stora som träd! Ser ut som palmer.

Vackert även på marken.

Vad vatten kan göra med sten!

Vatten och sten.

Vatten och sten.

Kea på nära håll. Kean är den enda art av papegoja som kan leva i alpina områden. Den finns endast på Sydön i Nya Zeeland och är starkt hotad.

På kvällen fortsätter vi till Queenstown och nästa morgon går vi runt och tittar på staden.

En skulptur av en moa i naturlig storlek, som en gång var världens största fågel. Tyvärr utrotades den för 200 år sedan.

Vackra parker fanns det förstås här också.

Vi går omkring i hamnen.

Den alldeles fantastiskt vackra stranden i Queenstown där "alla" backpackers på Nya Zeeland stått!